Bröllop och kärt återseende.

Så var mitt långa härliga sommarlov till ända. Det är förskräckligt att tiden får lov att gå så fort. Jag är sommarledig längre än de flesta och ändå känns det som det bara var förra veckan som jag hade hela sommarlovet framför mig. Varje höst undrar jag.....vad hände?

Nu är det bara att vänja sig vid att kliva upp i ottan igen. I morse var det inte ens ljust när väckarklockan ringde.

Jag hoppas på många varma sensommardagar och ser fram emot en vacker höst. Försöker spara på varje minut, varje leende, varje skratt. Vill inte att tiden skall springa ifrån mig.

Idag bjuder jag på lite kärlek, men jag måste börja med att be om ursäkt för den dåliga bildkvalitén. Färgerna har inte blivit som de skulle på grund av det underliga ljus som råder här hemma idag. Men jag ville inte vänta till en annan dag.

Jag fick ihop en bröllopslayout till slut och visst är de vackra, min barndomsvän Linda och hennes Henrik.
Det är lite svårt, tycker jag, att göra EN layout när man vill ha med så många kort att man kunnat göra ett helt album. Jag har väldigt svårt för att välja bort fotografier. Men efter mycket sorterande tycker jag att det blev riktigt bra så här.

Jag har med många vackra, romantiska detaljer. Så man kan titta på sidan lääääänge.
Minirosor, blommor, spetspand, pärlor och hjärtan så klart.

Det ljusaste bandet har jag sparat från bröllopet (i två år har det legat i min låda) och det är från det bandet och brudbuketten som jag utgått när jag valt färger till layouten. Och visst är den vackra pärlswirlen med små grå rosor helt underbar??!!

Ibland hittar man sin inspiration på de mest oväntade ställen. Den här tagsen är en del av en annons i GP. Urklippt och laminerad blev den en fin dekoration.

"Låt musiken ta dig vart den vill" står det och med ett vackert kartpapper, noter och en biljett blev det helt perfekt till detta foto på min son.

Musik är en del av livet och ALLA får spela och sjunga så mycket de vill.

Det spelar ingen roll om man är jätteduktig eller inte särskilt musikalisk alls, så länge det är glädje. Musik skall vara glädje, musik är glädje och i musikens värld kan du resa vart du vill. Eller hur? Det här är Stampen. En gammal snäll katt som flyttade till oss från Håkans farbror för två år sedan. I November förra året försvann han.

Han har väl gått upp i skogen och dött, tänkte vi. Han var ju gammal.

Men så, häromdagen, så satt han här utanför dörren och väntade på att vi skulle släppa in honom. Som om inget hänt, som om ingen tid förflutit.

Tänk om han kunde berätta var han har varit, varför han kom tillbaka.

Barnen blev jätteglada när jag berättade. Det kommer verkligen bli ett kärt återseende när de kommer på fredag.

Kram till er alla

Peggy